lördag 15 december 2012

Hej.

Ja, jag vet att jag inte har skrivit något här sedan den 29:e maj. Och idag är det den 15:e december. Det är alltså typ exakt 200 dagar sedan (fast jag är sjukt dålig på matte så kan ha räknat helt fel...) Under de här 200 dagarna har jag hunnit sommarjobba, åka till Island, åka till London och nästan skrivit klart en hel c-uppsats.

Anledningen till att jag inte har skrivit något är för att jag helt enkelt inte riktigt har velat minnas den här hösten. Hösten 2012 har nämligen varit extremt överjävligt skitdålig. Tror kanske att det har varit den sämsta hösten jag har varit tvungen att genomlida under mina 24 år i livet. Jag menar, höst är ju aldrig särskilt kul ändå. Det är sjukt långt kvar till sommaren, det är kallt, det är blött, man har ett helt skolår framför sig. Lägg till att försöka skriva en c-uppsats inom ett ämne som man är så sjukligt trött på att man börjar skrika och slå på datorn när någon av ens facebookvänner skriver något om hur Ica har stavat fel i deras jävla reklamblad. "MEN DU FÖRSTÅR JU VAD DET STÅR ÄNDÅ, ELLER HUUUUUUUUUUUUUUUUURR!!!!??????" Lite så känner inför svenska just nu. Vill typ inte ens prata svenska längre för att jag är så trött på det.

Jag har ägnat en stor del åt den här hösten åt att inte kunna sova. Åt att vrida och vända mig för att jag har haft sådan ångest. Jag har suttit framför tv:n hela dagar, och till slut har jag lagt mig i sängen och gråtit över att jag inte har skrivit något på uppsatsen. Och jag har ätit. Jag har proppat i mig saker som inte är bra för mig. Hade ju tänkt att jag skulle bli hälsosam den här hösten. Ha! Gick ju alldeles extraordinärt dåligt. Det var någonting som hände med mig den här hösten. Det är ju inget nytt att jag skjuter upp skoluppgifter. Jag funkar lite så. Andra arbetar bäst under press, jag arbetar BARA under press. Det har alltid funkat rätt bra för mig. Även om det är sjukt jobbigt att alltid gå runt med ångest för att man inte gör något, så har jag liksom alltid vetat att jag kommer att göra det till slut. Men den här hösten, den här uppsatsen, det var annorlunda. Jag kunde bara inte förmå mig att göra någonting över huvud taget. Under den här hösten har jag sett fyra och en halv säsong av Breaking Bad. Jag har också sett fyra och en halv säsong av Fringe. Det är 149 avsnitt av tv-serier. Ett avsnitt är ca 42 min långt. 149x42 är 6258 minuter. 6258 minuter är 104,5 timmar, och 104,5 timmar är ca 4,3 dygn. Men man tittar ju inte på allt på ett dygn. Man sover ju också. Och äter, och sånt. Och Det jag vill komma fram till är att jag, istället för att skriva min c-uppsats, ägnade i princip hela hösten åt att titta på tv. Och ha ångest. Och gråta.

MEN. Till slut tog jag mig i kragen. Kröp upp ur hålet. Tvingade mig själv att gå till skolan. Lämnade min egen dator hemma eftersom jag blir för distraherad av att skriva på den, och använde istället skolans datorsalar. Och nu har jag nästan en helt färdig uppsats, och även om den kanske inte är så jäkla bra så är jag så otroligt lättad och lycklig och stolt över mig själv för att jag stängde av tv:n och skrev. Och blir uppsatsen godkänd så tänker jag fan ge mig själv en high five för att jag i princip skrev en hel c-uppsats på två veckor.

Så, ja, den här hösten sög, men sen december började ungefär så har den blivit bättre. Och nu är den snart över. Det är julafton om mindre än två veckor. Och nu har jag skrivit det här, så att jag för alltid kommer att minnas hösten 2012.

Jävla bajshöst.