Kepler

Jag har skaffat mig en ny vana. Jag måste läsa några sidor ur en bok innan jag somnar (ganska dålig vana, för oftast kan jag inte sluta läsa när jag väl har börjat, så när jag går och lägger mig nöjd och glad vid elva och tänker att jag bara ska läsa tio sidor så slutar det med att jag släcker lampan vid tre, 200 sidor senare). Hur som helst, i lördags var jag ju hemma. Jag hade läst ut min bok som jag skulle läsa till en kurs i skolan, och hade således inget att läsa. Efter lite orientering i mamma och pappas bokhyllor bestämde jag mig för Lars Keplers Paganinikontrakten. Varför kan jag inte riktigt säga. Kanske för att vi hade pratat om hur dålig han var, och för att jag inte riktigt kom ihåg hur mycket jag faktiskt hatade Hypnotisören. Men alltså jäklar vad usel den här boken är! Det är ett skämt, nästan. Jag menar, bara huvudpersonen, Joona Linna. Han är ju en perfekt människa, vilket gör det så trist. Han kommer på allting, hittar alla lösningar, han är bara bäst helt enkelt. Och inte det minsta trovärdig. Det är faktiskt helt omöjligt att man kan vara som han är. Något annat som irriterar mig är namnen. Människorna i boken har så SJUKT konstiga namn! Tommy Kofoed, Stewe Billgren, Carlos Eliasson... vad i helvete? Kan ni inte bara komma på ordentliga namn? Jesus alltså. Nej. Nu tänker jag aldrig mer läsa Kepler.