Vaknade upp till ett långt ifrån trevligt telefonsamtal och har haft en konstig dag ända sedan dess. Surrealistisk, på något sätt. Befann mig på rätt ställe i alla fall, med världens bästa axel att gråta ut mot. Hoppade över skolan (hade väl bra skäl, idag av alla dagar) och nu är jag hemma i Floggan igen.
Ikväll kommer Linus och han och jag får väl ägna kvällen åt att med gemensamma krafter tvinga Malva att plugga. Helgen blir nog rolig i alla fall, med Alice i Underlandet och IKEA.
Kram
2 kommentarer:
Usch, vad ledsamt! Hoppas att det känns bättre snart.
Kram!
Skicka en kommentar