Ensamhelg

Christian har övergivit mig för Linköping den här helgen, och oftast när han flyr stan gör jag också det, för jag känner mig så ensam när han inte är här. Nu passar det ändå rätt bra, för jag måste läsa Madame Bovary till på måndag, och ska försöka börja på Brott och Straff också. Men ändå, gud vilken tråkig helg. Åh, nämnde jag att jag ska tvätta också? Ja. Det ska jag. Och städa! Kul!

Nej. Nu blev jag så deppig att jag måste äta lite godis.

Jag längtar efter...

sopade gator, soliga dagar, att flytta, att få laga mat ostört, att ha hela smat boende hos mig under valborg, valborg, x-men: first class, att läsa nya mortal instrumentsboken, att klara av den här terminen, picknick med klassen, hänga med peter (och jenny hoppas jag!) under påskveckan, att grilla för första gången i år, kvällens big brother, att ha läst brott & straff, att träffa christian snart, peters student, lennon & linus, att ha blommor på bordet i nya lägenheten, slippa släpa grejer mellan mig och christian, the hangover: part 2, att låsa upp lägenheten för första gången

Stora och små saker.

Söndag

Lite dålig på att blogga för tillfället, sorry. Mycket att göra, orkar inte, allt sånt där, ni vet. Har haft en ganska rolig vecka, läst en del och varit på pubrunda med litteraturklassen. I helgen har jag hängt hos Christian och läst Wuthering Heights för kanske femte gången. Fy vad bra den är. Vi ska diskutera den på ett seminarium imorn och jag längtar faktiskt.

Annars går jag mest och längtar efter att flytta. Christian vill att vi ska åka till alperna om två veckor men det är ju omöjligt på fler sätt än ett. Hade ju varit rätt kul att åka iväg, men saknar tid, pengar och ännu mer tid.

Nu ska jag ta en liten tupplur. Är rätt sliten idag, fast vet inte varför. Var hemma och tittade på Supernatural igår, fast somnade sent. Jaja.

Sommartider

Men hallå! Ska man ställa om klockan idag? Varför berättar aldrig någon sånt här för mig? Tur att jag råkade höra det i affären idag, annars hade jag ju kommit för sent till skolan imorn och grejer. Hade ju varit väldigt jobbigt. Väldigt. Otroligt hemskt. Man får ju inte missa föreläsningar liksom. Går inte.

Fredagen var den längsta dagen på väldigt länge. Upp i gryningen för att skriva tenta (gick nog okej), sedan träffade jag Teresa. Vi åt god lunch på Texas Longhorn och letade böcker och jacka runt hela stan tills vi båda hade sjukt ont i fötterna. En fika på det, och sedan tog jag en runda på Myrorna innan jag gick hem. Köpte en jättefin vas. Den såg egyptisk ut. Ska ha färska blommor i den hela tiden i vår lägenhet.

Hahahahahaha. Som att det kommer att hända.

På fredagskvällen spelade jag Risk med Sebastian och Martin i min korridor. När vi hade spelat i 6 timmar och brädet såg likadant ut som efter första rundan så gav jag upp. Cyklade hem till Christian och har nog aldrig tyckt att det var skönare att somna.

Igår var vi på bio. I am number four. Den är ju uppenbarligen till för Twilightpubliken, storyn var i princip likadan förutom att killen var en alien istället för en vampyr och att man slapp Bella (världens drygaste karaktär). Den var alltså bättre än Twilight, men det är ju i och för sig inte direkt en bedrift. Underhållande i alla fall.

Nu: Frankenstein.

Dan före dan

Inte julafton alltså, utan tentadan. Hatar den här dagen och den här kvällen. Böckerna ligger slängda runt om i rummet, och det känns som att man borde läsa hela tiden ända fram tills att man är tvungen att gå till tentan typ, men jag brukar lita på min magkänsla. För mig är det i alla fall så att det till slut tar det stopp. Jag känner det i hela kroppen, nu kommer jag inte att lära mig något mer. Så, då slutar jag. Fast det känns ändå som att jag borde fortsätta.

Har längtat efter imorn så himla länge nu. Pengar på kontot, färdigskriven tenta, lunch och stan med Teresa, riskkväll i korridoren. Åh.

Katter

Alltså, det är ju nåt med kattdjur som gör att man bara vill sätta sig ner och grina.

Trubadurlyriken och jag

Sitter ensam i skolan och pluggar. Fortfarande lite kusligt att vistas i skolan på kvällen, fast det är ju den enda tiden det är helt tyst och lugnt. Ska nog gå hem snart ändå. Min rygg värker och jag kommer inte ihåg när jag duschade senast. Så, en lång dusch i Christians äckliga korridorskissdusch är precis vad jag behöver... typ.

Längtar så jag dör till fredag, vid lunchtid ungefär. Då är tentan färdigskriven och jag har pengar. JAAAAA. Så svårt att leva med 15 kr på kontot.

Igår var jag, Christian och Johan på IKEA. Christian ville köpa en soffa till lägenheten, så sagt och gjort. Jag försökte påpeka lite försiktigt innan att soffan kanske inte direkt skulle få plats i bilen, särskilt med tre personer inklämda där också, men tror ni han lyssnade på det? Nej. Så, han köpte soffan och vi gick för att hämta ut den. Den bestod av fyra enorma paket som vi på alla sätt och vis försökte stuva in i bilen samtidigt. Tänk er själva att försöka få in en tresitssoffa med divan i en liten Volvo. Gick ju sådär. Så, jag fick stanna kvar medan Christian och Johan åkte hem med de två minsta delarna av soffan. Inte mig emot, jag kan vandra runt på IKEA i evigheter. När de kom tillbaka för att hämta resterande delar insåg vi (vi och vi, jag hade insett det så fort vi fick se delarna) att det skulle behövas ytterligare en runda. Då var klockan 19.55 typ och IKEA hade redan ropat upp massor med glada meddelanden om att de stänger alldeles strax. Så, vi fick lämna kvar en del och jag fick åka hem dubbelvikt (fick inte upp hela sätet) med en superstor soffakartong bredvid mig. Imorse åkte vi och hämtade sista delen. Nu till det allra bästa. Vi har ingenstans att ha dessa gigantiska kartonger. Christian tyckte att mitt rum var den bästa platsen för detta ändamål, så nu har jag tre delar av en soffa instuvade i mitt lilla rum. I en månad ska de stå där. Kul.

Nej. Nu går jag hem.

Frön

Nu är jag lite trött på skolan. Har sjukt mycket att göra den här helgen. Läsa ut Njals Saga och skriva restuppgift på den, plus läsa Candide och Den unge Werthers lidanden. Säkert bra böcker, men jag orkar inte mer på just den här kursen. Skriver tenta nästa fredag, sen börjar vi äntligen med 1800-tal. Wuthering Heights! YAY! Äntligen nåt jag kan och har läst förut.

Den här veckan har jag bott hos Christian och lagat mat åt honom (vi har en deal). Vi storhandlade i måndags, och har värsta matschemat och grejer.

Har blivit kompis med killen som sitter i kassan där jag köper solrosfrön. Hej, är du här igen? säger han glatt när jag kommer in. Jag svarar att visst är jag det, och så skrattar vi lite. Han frågar mig om det finns några påsar kvar där solrosfröna ligger och jag svarar mm, två. Han ska fixa fler säger han och sen betalar jag och lovar att komma tillbaka när jag har ätit upp den här påsen.

Herregud.

HEJHEJ

Nej, än är jag inte död. Har inte haft lust att skriva och jag har haft saker att göra, men nu är jag tillbaka.

Så. Sen sist har jag försökt komma ikapp i skolan. Eller, försökt och försökt. Mest har jag liksom bara tänkt på hur mycket jag har att göra och då fått panik och gjort ingenting istället.

Jag har varit i Sälen med Christian i helgen. Hans familj har en husvagn där. När jag hörde det där med husvagn måste jag erkänna att jag blev lite tveksam. Jag menar, minnena från barndomens hån av campinggästerna i Hölick ekade i huvudet. Man har ju alltid rynkat lite på näsan åt husvagn liksom. Men, jag satte mig ändå i bilen, åkte fem timmar och kom fram till husvagnen som, till mitt stora förtret (ville ju liksom att det skulle var lite äckligt typ), var supermysig. Campingen var helt sjuk för övrigt. Har aldrig sett så många husvagnar i mitt liv. Långa gator med husvagnar packade som sillar.

I alla fall. På lördagen var det dags för backen. Det började ganska dåligt när jag fick prova pjäxor och skidor utanför husvagnen. Efter två minuter i pjäxorna trodde jag att mina fötter skulle explodera av smärta. Snacka om sadist, den där människan som uppfann pjäxan. Men, jag bet ihop och vi åkte till backen.

Christian har åkt skidor och snowboard i hela sitt liv. Inte konstigt därför att jag var ganska nervös inför att visa mina skills på skidorna. Mina skills är, för övrigt, obefintliga. Skulle vilja påminna om ett inlägg jag skrev på Malagabloggen om när jag och Malva var i Romme och jag ödmjukt berättade hur snabb jag var på skidorna och att hon inte skulle bli ledsen när jag svischade förbi. Så blev det ju inte, för den dagen i Romme insåg jag att jag kanske är den långsammaste människa någonsin att ha ställt sig på ett par skidor. Inför den här resan hade jag istället berättat för Christian om hur otroligt dålig jag var på skidor och att han skulle få stå och vänta i 40 minuter innan jag kom ner för barnbacken typ. Tänkte att det var bäst att undergräva mig själv liksom, så att han, efter att jag hade kämpat mig ner för backen, istället skulle berömma mig och säga att jag var mycket bättre än han trodde och att han älskar mig mest i världen (med ett stolt leende och en tår i ögonvrån). Ja, så blev det ju inte heller. Det visade sig nämligen att jag verkligen är sämst på att åka skidor och Christian fick ägna dagen åt att tålmodigt vänta i en kvart på att jag skulle ploga mig ner för backar med trevliga namn som Familjebacken och Skogsbacken. Vid några tillfällen lurade han mig att åka backar som lite svårare, men det slutade mest med att jag med gråten i halsen stannade mitt i backen och helt enkelt vägrade åka mer. Christian fick ropa små hejaramsor åt mig för att jag skulle våga åka vidare, och när jag väl var nere så var jag så arg att jag knep ihop munnen och vägrade prata med mannen som precis försökte mörda mig mitt på ljusan dan i en skidbacke. Ja, såhär i efterhand inser jag att det var rätt barnsligt, men jag var ju livrädd. Men, stackars Christian. Han var rätt tapper hela dagen faktiskt. Han fick både lyssna på gnäll över de där jävlaskithelvetesidiotäckelpjäxorna (rätt säker på att min röst vid ett flertal tillfällen gick upp till det där tonläget jag får när jag är riktigt upprörd eller stressad och som är mycket svår att lyssna på - fråga familjen Emanuelsson) och trösta mig när jag inte orkade åka den där knappliften längre (jag hoppade av och slängde mig dramatiskt i en snödriva). Allt han ville var ju att åka lite snowboard liksom.

Dagen efter, när jag klagade på hur jag knappt kunde röra mig på grund av träningsvärken from hell, frågade jag Christian om inte han också hade fruktansvärt smärta i hela kroppen. Nej, svarade han. Han hade ju knappt rört sig på hela dagen.

Det var en supermysig helg i alla fall, och hemresan till Uppsala gick fort tack vare mobilt bredband, Spotify och en lek som gick ut på att gissa filmen genom att höra musiken. Christian var helt sanslöst bra på det.

Idag var jag och fikade med Hedda som var på besök i Uppsala, så kul att träffa henne. Sedan åkte jag och Christian till IKEA och tittade på lite grejer till lägenheten. Bra dag!

Hamlet och soffor

Ååååååh. Alltså, så irriterad. Tills fredag ska vi ha läst Hamlet och Much Ado About Nothing. På engelska. Om jag hade vetat det här hade jag ju köpt fina exemplar av böckerna på The Globe, men jag trodde att vi skulle läsa dem på svenska. Ah. Dör. Har nu istället lånat en jättekonstig Hamlet där de liksom har klistrat in en gammal bok i en ny.... öh... Och Much Ado About Nothing verkar inte vara Shakespeares bästa verk eftersom det inte fanns ett enda exemplar på biblioteket. Nu måste jag istället läsa den som e-bok, och det är mycket jobbigare än det låter.

Annars sitter jag och obsessar över inredning. Synd att jag har noll kronor över till inredning. Om nån har en soffa, ett soffbord eller ett matbord så hojta till!

Apropå ingenting. Londonresan kändes väldigt inriktad på musik. Vi var på konsert och såg Tina Dico (SÅ bra) och dessutom såg vi ju Les Miserables (SÅ bra det också), men förutom det hände det andra konstiga, musikrelaterade incidenter. När jag och Sara väntade på Chat innan Tina Dico-konserten så gick jag på toa (skräll). Det var en sån där stor toa med bås. När jag kom in möttes jag av en dam som liksom vankade av och an vid handfaten. Jag smet in på ett bås, och precis när jag skulle sätta mig ner så började damen utanför att sjunga. Små trudelutter först, och sedan började hon liksom sjunga skalor. Do-re-mi-fa-so-la-ti typ. Fattade ingenting. Vad var syftet med den här sången? Jag kom liksom helt av mig i kissandet eftersom jag försökte lista ut vad hon höll på med. Skulle hon vara med i nån konsert själv? Trodde hon att jag var nån slags musikagent som skulle upptäcka henne? Var hon bara allmänt underlig och tyckte om att sjunga för sig själv? Ville hon bara visa mig hur fint hon sjöng? Mycket underligt.

Och på fredagen, när Sara hade tagit ledigt på jobbet och vi höll på att göra oss i ordning för att åka och shoppa på Primark så hörde vi hur killen i lägenheten ovanför också sjöng skalor. Vi beslutade oss genast för att han var med i Les Miserables.

Okej, inser att det där kanske inte var jätteintressant, men allt behöver ju inte vara jätteintressant heller. Gillar att kursivera ord. Det ger ett sånt djup till texten liksom. Eller hur?

Haha. Ska börja kursivera vartannat ord.

Uppis

Jag är tillbaka, sedan i lördags, men har inte orkat skriva nåt än. London var fantastiskt. Så roligt att träffa världens bästa par (Sara & Chat om ni inte förstod det), bo i deras underbara lägenhet och kunna njuta av 15 grader och sol. Blev superdeppig är jag landade tidigt på morgonen i lördags och marken var helt vit. Hade typ hunnit glömma bort snön.

Sedan i lördags har jag hunnit hälsa på Malva i hennes nya lägenhet på Lillåudden. Superfin! Vi åt middag och tittade på Oscarsgalan hela natten. Den var rätt trist, Anne Hathaway och James Franco var nervösa, Filip och Fredrik pratade för mycket och det var bara lite halvbra sådär. Glad att Colin Firth och The King's Speech vann alla fina priser dock! På morgonen efter, när jag hade hunnit med en timmes sömn, satte jag mig på bussen till Uppsala. Sov på Christians axel och när jag kom fram åkte jag direkt till Akademibokhandeln för att köpa texterna jag skulle läsa till seminariet 13.15 samma dag. Kom hem till mitt rum, läste de ca 100 sidorna, gick på seminarium, gick hem till Christian och sov typ ett dygn.

Idag har vi skrivit kontrakt på lägenhet! Woho. Flyttar in nån gång veckan innan Valborg. Ska bli så roligt!



Det var vår i London!



Vi åt till och med lunch utomhus, fast lite kallt var det...



Försökte ta Elin Kling-bilder. Gick inte så bra.



Jag utanför The Globe.



Planlösning på vår lägenhet!

Looooooooondon

Om ca tre timmar sitter jag på flyget mot London. Åh, vad roligt det ska bli! Önskar att jag hade lite mer pengar, men vafan. Sara skrattade högt åt mig igår när jag uttryckte min oro över att drabbas av urinvägsinfektion igen, samma dag som jag skulle flyga. Vet inte riktigt varför, tycker att det är en helt normal sak att oroa sig över faktiskt. Hur som helst har jag knaprat tranbärskapslar hela kvällen igår och på morgonen idag. Får hålla tummarna för att det funkar. Annars får jag väl helt enkelt ockupera toaletten under hela flygresan. Undrar om folk skulle bli misstänksamma då och undra om jag höll på att planera nån slags attack...

Vi hörs när jag är hemma!

Curse

Igår gick jag till den lilla närbutiken i mitt område för att handla mjölk. Till min stora lycka hittade jag också rostade och saltade solrosfrön. Var mycket nöjd, för jag älskar sådana där frön. När jag gick på gymnasiet brukade jag köpa enkilossäckar med solrosfrön. Tyvärr hade jag glömt en sak. De är totalt beroendeframkallande. Lite som knark, alltså. Jag kan inte sluta äta. Tar en näve, mumsar i mig dem som en fågel och helt plötsligt sitter jag där med ytterligare en näve. Intalar mig själv att jag ska sluta äta efter varje frö, men det funkar inte. Jag har ingen kontroll. Så, nu sitter jag här med en helt förstörd mun (de är ju saltade!) och längtar bara efter fler.

Förstår att ni antecknar för fullt i intresseböckerna.

Annars sliter jag fortfarande med greker och romare. Börjar bli lite nervös för tentan imorn, men åh vad skönt det ska bli och få en ledig vecka sen, och i London dessutom!

De gamla grekerna

Läser Archilochos. Han levde på 600-talet f. Kr men känns rätt modern. Mest klagar han på att alla är horor och fula och äckliga och så. Får lite Magnus Betnér-vibbar.

Gillar det här stycket:

Men Neobule får någon annan ta!
Men inte jag! Hon är ju överblommad sedan länge,
försvunnen hennes ungdoms glädje och behag,
sin kättja kan hon inte tygla,
en bullrig slampa utan skam i kvinnokroppen!
Må kråkor ta henne! Och måtte aldrig han,
den främste ibland gudar, be mig ta en sån!
Jag blir till åtlöje för alla grannar!

Okej, för det första bör man veta att han alltså är kär i Neobule, men hennes pappa tyckte inte att han dög (verkligen förvånande) så han fick inte gifta sig med henne. Men, han går ju lite till överdrift kan jag tycka. Jag tänker mig hur han sitter på en sten i Aten (ja, jag vet inte riktigt vad de satt på på den tiden) och är skitsur på den jävla Lykambe (Neobules pappa) och bestämmer sig för att han ska skriva en superduperarg dikt om hans dotter. Bullriga slampa! Föreställ er att hans skrivande är ackompanjerat av hysteriskt skratt. Där fick hon! Må kråkorna ta henne! Haha. Skitnöjd.

Ja, och enligt myten tog sedan Lykambe och hans döttrar livet av sig för att Archilochos skrev så elakt om dem. Jag tror att han fick lite dåligt samvete då.

Let's Go

Igår var det ju Alla Hjärtans dag. Jag och Christian tänkte först gå ut och äta men sedan kom vi på att man kanske borde ha bokat bord, så vi stannade hemma och lagade lasagne istället. Jag fick blommor och vi tittade på Burlesque (tråkig!). Mysig dag!

Från och med nu går jag in i plugg-mode. Tenta på fredag och nu måste jag verkligen ta tag i det här. Nu kör vi.

Uppenbarelse

Alltså, Bibeln är ju typ bra. Helt ärligt det mest intressanta jag läst i den här kursen, och då har jag ändå tyckt att nästan allt annat jag har läst har varit sjukt intressant. Vilken skräll. På riktigt alltså. Jag misstänker att min fascination för Bibeln har något att göra med Supernatural. I Uppenbarelseboken står det nämligen om The Four Horsmen och om den Babylonska skökan, och de är ju med i Supernatural! Jenny, du borde läsa. Och ja, inser att det är lite konstigt att uppskatta Bibeln på grund av en tv-serie, men varför inte liksom? Jag har inte läst hela Bibeln förstås, skulle ta för lång tid, men Första Mosebok, några psalmer ur Psaltaren, Höga Visan och Uppenbarelseboken. Det slår mig dock när jag läser att det är ju helt sanslöst att folk verkligen tror på det här. Jag menar, tro på Gud, visst, men man kan ju inte vara helt riktig i huvudet om man verkligen tror på att Eva och Adam levde i 900 år och att Noa befolkade hela världen helt ensam. Han levde visst också 950 år, men ändå.

Bibeln är ju rätt lustig på andra sätt också. Typ den här berättelsen om Hagar och Ismael:

Abrams hustru Saraj hade inte fött honom några barn. Hon hade en egyptisk slavflicka som hette Hagar, och en dag sade Saraj till Abram: "Herren har gjort mig ofruktsam. Gå till min slavflicka, kanske kan jag få barn genom henne."

Ja, för Hagar kommer säkert att ge sitt barn till dig. Säkert.

Abram samtyckte, och så tog Saraj, Abrams hustru, sin egyptiska slavflicka Hagar och gav henne åt sin man.

Men ja! Vilken strålande idé du fick nu Saraj. Kommer antagligen inte alls leda till problem.

Abram hade då bott tio år i Kanaan. Abram låg med Hagar, och hon blev havande.

Awesome, nu är nog Saraj nöjd.

Men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på sin matmor.

Vilken skräll! Går inte riktigt som du ville va, Saraj?

Då sade Saraj till Abram: "Denna skymf är ditt fel! Jag lade själv min slavflicka i din famn, men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på mig. Herren må döma mellan mig och dig!"

Men ärligt talat, nu får du ju skärpa dig. Det är väl inte Abrams fel? Du kanske borde ha fattat att det skulle bli lite slitningar när du gav din kille tillåtelse att ligga med en annan brud? Jag menar, duh.


Nej, nu ska jag titta på Supernatural. Blev inspirerad! Godnatt.

Gammal

Jaha. Här sitter jag ensam på en fredagskväll. Efter en jobbig vecka med plugg och värk i benen (tror att jag kanske har järnbrist) ville jag bara ligga hemma och äta chips. Christian är ute så jag fick hela chipspåsen för mig själv. Plötsligt slår det mig hur tragisk jag är och hur gammal jag känner mig. Låt oss summera vad som gör mig till en 40-årig ensamstående kvinna ikväll (och nej, 40 är ju inte gammalt men det är i alla fall typ dubbelt så gammalt som jag faktiskt är):

1. Jag har köpt en chipspåse, två colaburkar och en schweizernöt som jag ska kalasa på helt själv.
2. För att inte känna mig för onyttig köpte jag tre clementiner. Kommer inte att äta dem, men kanske lägger jag upp dem i en skål. Som dekoration.
3. Jag har tittat på SVT hela kvällen. På Spåret, och Skavlan just nu.
4. Har älskat att titta på SVT.
5. Under På Spåret funderade jag på att göra ett litet protokoll och kolla hur många poäng jag fick. Övergav dock idén.
6. Mina ben värker.
7. Jag har hällt upp ett GLAS VIN.
8. Kan inte släppa vinet. Vafan? Vilken normal 22-åring dricker ett glas vin helt i sin ensamhet?
9. Nej, kan fortfarande inte släppa det. Har jag blivit alkoholist?
10. Eller, kanske inte, har faktiskt bara druckit en klunk hittills.
11. Jag blir irriterad bara jag tänker på tanken av att Christian ska ramla in här och störa min sömn mitt i natten.
12. Mina planer för kvällen är att läsa Bibeln. BIBELN!

Det är ute för mig helt enkelt.

Rome

Vi har övergett den grekiska litteraturen för den romerska nu. Gillar det inte nåt vidare hittills. Romarna känns redan så överexponerade överallt liksom. Trött på dem redan. Som tur är har vi bara två seminarium med romersk litteratur (och har redan haft ett av dem idag), och sedan ett sista med bibeln och sedan är den första delkursen klar (har tenta nästa fredag). Ska bli skoj att gå vidare till nästa kurs som är medeltid t o m 1700-tal. Chaucer, Dante, Shakespeare och grabbarna.

Annars betar jag av Oscarsfilmerna. Har hunnit se The King's Speech, Winter's Bone, The Social Network, True Grit, Toy Story 3 och Inception, så nu har jag bara Black Swan, The Fighter, 127 hours och The Kids Are All Right kvar. Vet inte om jag kanske ska skippa 127 hours, har sett delar av den och den verkar mest hemsk... Av dem jag har sett hittills gillar jag The King's Speech och Winter's Bone mest!

Ikväll ska jag äta räkor och semla. Mums. Älskar februaritisdagar.

The King's Speech

Såg The King's Speech på bio igår och den var strålande. Vacker, sorlig, intressant, rolig. Hoppas Colin Firth vinner bästa manliga huvudroll, det förtjänar han.

Se den!



Nu: Sherlock.

Sam, Dean och jag

Jenny väckte mig imorse med att tjata till sig att få använda mitt konto på hdmt för att titta på Supernatural. Sedan Jenny köpte första säsongen åt mig i julklapp när hon kom hem från USA 2006 så har vi sett på Supernatural tillsammans. Varenda avsnitt i fyra och en halv säsong. De senaste åren har det varit lite svårt att titta på det tillsammans med tanke på att vi inte bor i samma stad längre, så nu var det dags att ge upp. Känns lite sorgligt, men hur som helst så har jag haft ett Supernaturalmarathon ikväll. Satan (hehehehehe, om ni har sett 5:e säsongen förstår ni hur roligt det där var), vad bra det är. Roligt och läskigt och spännande på samma gång. Nu har jag två avsnitt kvar av femte säsongen, men börjar bli rätt trött så tror jag sparar dem till imorn.

Annars har jag inte gjort ett dyft den här veckan. Varit i skolan och så, och läst en del, men mest legat i min säng med datorn i knäet och spelat samma Super Mario-bana kanske 100 gånger utan att klara den. Kul.

Sara! Jag vill gå på en guidad tur i The Globe när vi är i London! Kostar bara 10 pund för mig (som är student, 11.50 för dig). Kan vi???