Jag behöver en riktig väckarklocka.
Idag är jag trött, fast jag försov mig. Kanske just därför. Man blir aldrig piggare av att sova längre har jag märkt. Det hindrar mig dock inte från att fortsätta sova längre än jag får.
De senaste dagarna har jag tänkt mycket på ord. Särskilt ord som låter som de betyder. Ni vet vad jag menar, ord som klistra, smekning, viska, susa, knapra och knastra. Smekning är speciellt roligt. När jag säger det ordet högt (och är ensam) brukar jag sträcka ut handen och liksom smeka luften. Jag tror att det finns ett speciellt ord för det också (alltså, för orden som låter som de betyder) men jag kan det inte. Någon som kan?
Det här kan ha varit det mest värda inlägget jag någonsin skrivit. Nu ska jag städa lägenheten så att min roomie gillar mig.
3 kommentarer:
De kallas för onomatopoetiska ord. Alltså ljudhärmande. Fatta vad jag kan mycket! Eller så är det bara udda kunskap.
Fast det kanske förresten är mer som rassla och prassla?
Fan vad bra, tack. Det ska jag komma ihåg. Men vadå, susa MÅSTE ju vara ett sånt ord?
Skicka en kommentar