Jag följer i Jenkans fotspår och betar av de Oscarnominerade filmerna. Såg precis The blind side och grät som ett barn. Det var ju rätt givet.
Gud, jag har verkligen ingenting att skriva om. Sjukt tråkig dag. Vi lagade potatis- och purjolökssoppa. Det var typ det mest spännande som hände på hela dagen. Nu är jag ensam eftersom Christian nollas. Igen. Kul för honom.
Är det tragiskt att jag ser lite fram emot att plugga imorn? Ja. Det tror jag minsann att det är.
2 kommentarer:
Hehe jag visste väl att du skulle fälla en tår. Själv grät jag och skrattade om vartannat. Tyst såklart.
Kul att du kallar henne Jenkan, själv kör jag med Jensan.
Förresten, visst var det ungefär världens bästa film? :)
Skicka en kommentar