Kom på en sak som är så himla skojig. I fredags pratade jag med Kim om min utbildning och att jag har kommit på att jag ska sluta rätta folk. Han andades liksom ut, en lättnadens suck.
Kim: Åh, vad bra!
Jag: Vadå?
Kim: Ja alltså, jag vågar ju knappt skicka sms till dig eller skriva på msn. Jag är alltid rädd att jag ska stava fel eller nåt.
Jag: Haha, va?
Kim: Jo men jag tänker att du kommer bli jättearg och typ skrika på mig. Jag brukar fråga min roomie om råd ibland när jag inte vet hur vissa ord stavas.
Detta är ju så otroligt roligt. Jag har alltså dragit min tvångsrättning av folk så långt att de knappt vågar prata med mig längre. Jag har till och med tänkt på hur otroligt korrekt Kim brukar vara, med punkter och kommatecken och rättstavade ord och versaler där det ska vara versaler. En konversation med honom på msn är som att läsa en uppsats typ. Fruktansvärt kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar